Elefanten i rummet: metadata
Metadata påverkar spårbarhet, tidslinjer och insyn. Men vad är det egentligen?
Kan man lita på att ett datum skrivet i en handling är korrekt? Eller att en e-post verkligen skickades när det står att den gjorde det?
Det är här metadata kommer in i bilden.
🔍 Metadata
Metadata är data som beskriver annan data, och i det här sammanhanget handlar det om information som är kopplad till en handling, men som inte nödvändigtvis syns i själva innehållet.
Vad är metadata och varför är den viktig?
Metadata beskriver bland annat:
- Tidsstämplar: När en handling skapades, ändrades eller skickades.
- Avsändare och mottagare: Vem som har skapat eller mottagit en handling.
- Tekniska detaljer: Filformat, storlek, och andra tekniska aspekter.
Metadata kan vara avgörande för att förstå ärendets gång, tidslinjer och brister i hanteringen.
🔍 Kommentar
Metadata är de digitala dokumentens fingeravtryck
När digital information möter gamla regler
Begärda uppgifter är inte allmänna handlingar i tryckfrihetsförordningens mening eftersom de inte har expedierats eller arkiverats (Se Kammarrätten i Göteborg dom 2021-10-26, mål nr 21-21). Någon handling finns därmed inte att lämna ut.
Sverige var det första land i världen att anta en lag som reglerade rätten till det fria ordet - Tryckfrihetsförordningen (TF). Året var 1766. Tryckfrihetsförordningen i nuvarande form har SFS-numret 1949:105, men principerna har betydligt äldre rötter.
🔍 Tänk på detta
Här uppstår ofta diskussionen om när digital information faktiskt räknas som handling.
Dagens regler om insyn vilar på principer som skapades i en annan teknisk tid.
📌 Viktigt
Hur väl är dagens regler anpassade för digital metadata, molntjänster och moderna informationsflöden?